En hektiskt, magisk känsla...

 

En hektiskt och nästan magisk känsla råder i skolans korridorer och klassrum nu. Vi har endast fyra dagar kvar av detta läsår och för somliga är det vemodigt att skolan nu tar ett upphåll och sommarlovet tar vid, medan många också tycker det ska bli skönt med lediga dagar som man själv får fylla med valfritt innehåll.
Året som gått kommer alltid att vara mycket speciellt för mej som rektor eftersom det har varit mitt allra första år på Kyrkostrands-Jungmans skola. Det var inte mycket jag visste om skolan när jag satte mej på rektorsstolen den 1.8.2014. Jag vet mera och nu. Jag vet också att det finns mycket kvar att lära, och mycket kvar att göra.
Några små guldkorn vill jag dela med mej av från läsåret som gått. På mitt arbete kan det plötsligt knacka på dörren och höras fnitter och små steg som avlägsnar sej. När jag sedan öppnar för att se vem det var som ville komma in hittar jag en hög med fina små brev på golvet. Härliga teckningar och hjärtan till rektor Ida. Det gör mej varm ända in i hjärteroten.
Jag minns också en kall vinterdag när vi hade ont om folk på eftis på grund av att många var sjuka. Jag hoppade in och hjälpte personalen och gav mej ut på en skidtur tillsammans med en elev från specialklasserna som inte hade skidat tidigare. Vilket upplevelse det blev när vi tillsammans halkade fram i snålblåsten och vilken lycka vi kände när han lärt sej skida och jag fått dela den stunden med honom.
Jag minns också alla varma kramar jag fått av mina elever. Alla snälla kommentarer och alla små händer som vinkat glatt både när de kommit och gått. Så mycket värme och glädje som det finns i en skola fylld med barn tror jag det är svårt att finna på någon annan arbetsplats. Jag är lyckligt lottad som får jobba på Kyrkostrands-Jungmans skola. Det jag lär mej kan inte mätas i vitsord eller i skriftliga utlåtanden. Det jag lär mej kan bara upplevas. Bara kännas.
Tack för ett underbart läsår!